Dödliga bett

Omröstning: 0.0/10 (0 röster lagda)

Hennes namn var Cornelia och hon var mycket Àldre nu. NÀr Han hade besökt henne den dÀr gÄngen sÄ var hon flicka, bara ett barn, en oskuld som levt i endast sjutton Är. Nu var hon Àldre. Tio Är hade passerat sen den dÀr natten, hon var kvinna nu. Men hon Àlskade Honom fortfarande. Hade inte kunnat Àlska en annan man under alla dessa Är. Det var en förbannelse mer Àn nÄgot annat - att Àlska en man hon bara trÀffat en gÄng; en man som gjort henne oförmögen att kunna Àlska nÄgon annan.
Cornelia var fortfarande lika fager som för tio Ă„r sedan. Hennes kropp hade redan dĂ„ varit en kvinnas kropp, och den hade inte förĂ€ndrats pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Hennes bröst var lika fasta och de rosabruna bröstvĂ„rtorna var lika vackra som alltid. Hennes midja var lika smal och höfterna var lika kvinnligt rundade. Hennes hĂ„r var mörkbrunt och lockigt, lika ostyrigt som en virvelvind, och lockarna dansade ner över hennes rygg. Det enda som egentligen hade förĂ€ndrats var hennes blick. Ögonen bar fortfarande samma dunkelbruna fĂ€rg, men blicken hade förĂ€ndrats. Den innehöll mer visdom och erfarenhet - en sorts kvinnlig kraft tycktes strĂ„la ut frĂ„n dem och förtrollade varje man hon mötte.
Men hon Àlskade bara Honom.

Cornelia bodde kvar i det vackra huset pÄ kullen. Hennes var fortfarande rummet pÄ vindsvÄningen. PÄ bottenvÄningen fanns en vacker salong dÀr hon brukade ha middagsbjudningar för sina nÀrmaste vÀnner eller kanske middagar med vackra mÀn som hon sedan förförde. Helt utan kÀnslor, naturligtvis.
Salongen var Ättakantig och vÀggarna var av sten. Taket bars upp av pelare, som i en krypta, och nÄgra av dem var utsirade med mÀrkliga mönster. Historiker trodde att rummet byggts av tempelriddarna för deras hemliga ritualer, men ingen visste sÀkert.
Vad rummets ursprungliga funktion Àn var, hade det en inte bara bekvÀm utan överdÄdig inredning. Salongen lÄg försÀnkt i dunkel, oljelampor och vaxljus kompenserade bristen pÄ dagsljus och spred ett dÀmpat sken över allting. Vackert mönstrade mattor prydde golv och vÀggar, ett tjock brokaddraperi i guld- och silvertrÄd avgrÀnsade sovgemaket. I den större delen av rummet fanns bekvÀma soffor och fÄtöljer. PÄ ett vackert snidat bord stod ett utsökt schackspel.
Det var denna syn som mötte den intet ont anade mannen och kvinnan dÄ de klev in i salongen. De bÄda hade trÀffat vÀrdinnan för bara nÄgra dagar sedan, och de tre hade genast blivit goda vÀnner. Cornelia hade genast fastnat för parets otroliga skönhet. Mannen, Pierre, bar en gyllene gloria av lockar och hans ögon var vackert grÄmulna. Hans kvinna, Belle, var en nattens varelse. MÄnens bleka sken Äterspeglades i hennes bleka hud och det röda hÄrsvallet fÄngade upp det flackande skenet frÄn ljusen. Hennes ögon var vackert rödbruna, vilket gav henne en nÀstan otÀck dragningskraft.
- VÀlkomna, sa Cornelia med sin mjuka stÀmma och visade med handen att paret skulle slÄ sig ned.
Pierre och Belle slog sig ner i den röda soffan. Cornelia gick ner i vinkÀllaren för att hÀmta en flaska rödvin. PÄ vÀgen tillbaka stannade hon upp vid helfigursspegeln och betraktade sin uppenbarelse. Hon bar en röd sammetsklÀnning som smet Ät pÄ de rÀtta stÀllena och framhÀvde hennes kvinnliga kurvor. Hon hade mÄlat sina lÀppar med rött lÀppstift och hennes vackra hÄr lockade sig ner över hennes axlar och ramade in det söta ansiktet. Nöjd med vad hon sÄg tog hon med sig vinflaskan upp till salongen och stÀllde fram den och tre vinglas pÄ soffbordet dÀr Pierre och Belle satt. Hon hÀllde den blodröda drycken i glasen och slog sig sedan ned i fÄtöljen mitt emot paret. De förde en stillsam konversation och allteftersom vinflaskan tömdes blev de tre allt lojare och bekvÀmare. Strax gled deras samtalsÀmne in pÄ erotik, passion och kÀrlek. Cornelia anförtrodde sig Ät sina nya vÀnner och berÀttade om sin upplevelse för tio Är sedan. Hon lade mÀrke till att Belle verkade tycka om hennes berÀttelse; hon smekte sig sjÀlv över halsen nÀr Cornelia berÀttade om bettet i halsen; hon skruvade lite pÄ sig dÄ Cornelia berÀttade om den fantastiska njutning hon fÄtt uppleva.
- Det lÄter underbart! sa Belle med en röst som var grumlig och mörk av hennes upphetsning.
Cornelia nickade och smuttade lite pÄ sitt vin.
- Det var det - tro mig! En sÄdan njutning har jag aldrig upplevt sen dess.
Pierre hade Àven han blivit upphetsad av Cornelias historia. Han förestÀllde sig sjÀlv som frÀmlingen och kunde nÀstan kÀnna Cornelias mjuka hud under sina fingrar. Han sÄg ner pÄ sin hand och upptÀckte att han darrade. Han sÄg genast upp pÄ Cornelia och Belle för att se om de hade mÀrkt nÄt. De bÄda kvinnorna sÄg pÄ honom. Belle med en förvÄnad, undrande blick; Cornelia med en förnöjd, nÀstan förförisk blick. Han harklade sig generat och förde sitt glas till munnen. NÀr han tagit en klunk av det söta vinet sÄg han Äter pÄ Cornelia. Men nu var det inte honom hennes blick föll pÄ, utan Belle. De utbytte heta, intima blickar och Pierre kÀnde hur det började rycka i hans lem.
Cornelia reste sig upp och slog sig ner pĂ„ soffan bredvid Belle. De satt en stund bredvid varandra, försjunkna i varandras blickar, och bara njöt. SĂ„ lutade sig Cornelia fram och deras lĂ€ppar förenades i en öm kyss. Pierre sĂ„g pĂ„ de bĂ„da kvinnorna, betraktade deras knappt mĂ€rkbara huvudrörelser, hur deras lĂ€ppar formades kring varandra och hur deras andhĂ€mtning ökade och blev tyngre. Kyssen avbröts och Cornelia vĂ€nde istĂ€llet blicken mot Pierre. Hon lutade sig mot honom och Ă€ven de kysstes. Pierre smekte Cornelias kind och Belle sĂ„g pĂ„ med en svag kĂ€nsla av svartsjuka inom sig. Även deras kyss avslutades och sedan möttes Belle och Pierre i en kyss. Hennes vĂ€lbekanta doft och nĂ€rhet kĂ€ndes underbar och Cornelia sĂ„g hur de bĂ„da njöt av varandras kĂ€rlek.
Hon reste sig upp och strÀckte inbjudande ut sin hand mot Belle, som tog den i sin och reste sig upp. Belle, i sin tur, tog Pierres hand och sÄ gick de bÄda efter Cornelia uppför trapporna mot hennes sÀngkammare. Belle och Pierre slog sig ner pÄ sÀngen och föll in i varandras armar medan Cornelia tyst stÀngde dörren efter dem. Hon vÀnde sig om och sÄg pÄ Belle och Pierre pÄ sÀngen. Belle lÄg nu ner pÄ rygg och Pierres ena hand hade letat sig upp under hennes kjol. Belle stönade tungt mot Pierres mun och vred sig under hans hÀnder.
Cornelia gick lugnt och varligt mot sÀngen, knÀppte lÄngsamt upp knapparna i urringningen pÄ sin klÀnning och lÀt den falla till golvet. Hon smekte sin nakna kropp, rundningen vid magen och det mjuka hÄret pÄ blygdbenet, medan hon betraktade parets förspel. Hon gick nÀrmare sÀngen och slog sig ner pÄ sÀngkanten. Pierre och Belle stannade upp och sÄg pÄ henne. Cornelia log förföriskt och smekte Pierre över ryggen. HjÀlpte honom fÄ av sig sin skjorta och byxorna och sedan hjÀlptes de tvÄ Ät att klÀ av Belle. Belles kropp var nÀstan lika vacker och fullÀndad som Cornelias. Hennes hud var blek men rodnade lÀtt av upphetsning, bröstvÄrtorna var ganska stora och rosenröda. Cornelia lade sig ner bredvid henne och smekte henne över magen. De möttes i en kyss och tryckte sina underliva mot varandra. Pierre sÄg hur det glÀnste av kÀrlekssekret i bÄda kvinnornas sköten och han kunde inte lÄta bli att kÀnna efter. Hans fingertoppar fuktades och han sög i sig de söta safterna. Kvinnornas smak och berusande dofter gjorde honom yr av vÀlbehag. Han knÀböjde vid Cornelias sköte och slickade mjukt lÀngs de yttre blygdlÀpparna. Under tiden smekte han Belles mus med sin fria hand. Han sög ömsom mjukt, ömsom hÄrt pÄ Cornelias klitoris som sakta styvnade mellan hans lÀppar. Cornelia och Belle stönade mjukt och Pierre kÀnde hur hans lem vÀxte betydligt. SÄ Àndrade han stÀllning sÄ att han kom Ät att slicka Belle istÀllet och började smeka Cornelia med handen.
Cornelias hÀnder smekte vant och erfaret Belles sköna kvinnlighet, det hÀr var inget nytt för hennes del. Belle, dÀremot, hade aldrig Àlskat en annan kvinna förut; hon var lite mer osÀker. Hennes hÀnder vandrade pÄ upptÀcktsfÀrd över Cornelias kropp samtidigt som hon njöt av Pierres styva tunga mot hennes klitoris. Snart satte sig Cornelia upp och visade Pierre att han skulle lÀgga sig ner. Det gjorde han och Àven Belle satte sig upp. Cornelia tog plats vid Pierres styva lem medan Belle satte sig grensle över hans ansikte. Pierre placerade sina hÀnder pÄ Belles fasta rumpa och slickade i sig de safter som rann ur hennes heta grotta. Cornelia sög in lemmen i sin mun och slöt sin ena hand kring roten. Hon runkade honom lÄngsamt samtidigt som hon sög hans ollon ut och in. Hennes tunga lekte lÀngs med kanten pÄ ollonet och Pierre stönade högt dÄ hon rispade lite lÀtt med naglarna pÄ undersidan av hans pung. Pierres stön och uppenbara njutning gjorde Belle Ànnu mer upphetsad och snart tog hon kommandot. Hon lade Cornelia ner pÄ rygg pÄ sÀngen och stÀllde sig sjÀlv pÄ alla fyra vid Cornelias sköte. Hon sÀrade lÀtt pÄ hennes ben och lÀt sin tunga hitta Cornelias kÀrleksknopp. Smaken var otrolig. Hon hade aldrig kÀnt nÄgot liknande. En söt, lite syrlig smak som tillsammans med doften utgjorde en underbar kombination. Pierre sÄg pÄ en stund medan hans kvinna slickade Cornelia. Han smekte Belle med blicken, smekte hennes vackra rygg, sÄg hur hon svankade och putade med sin vÀlformade rumpa upp mot honom i en inbjudande gest. Han slickade lÀtt pÄ hennes blygdlÀppar och kÀnde att hon var redo. SÄ han stÀllde sig bakom henne och styrde sitt ollon mot hennes villiga mus. Han lekte lite med fingret över Belles klitoris samtidigt som han drog med sin lem lÀngs med skÄran i hennes sköte. Han tryckte allt hÄrdare och till slut öppnade hon sig för honom. Hennes slida svalde hans lem och slöt sig kring roten dÄ han trÀngt Ànda in. Pierre sÄg upp mot Cornelia och mötte hennes blick, en blick som utstrÄlade upphetsning och ohöljd ÄtrÄ. Han sÄg Belles huvud som var begravt mellan Cornelias ben, och han började lÄngsamt pumpa Belles vÀl inoljade mus. LÀnge knullade han henne ytterst lÄngsamt, ville dra ut pÄ njutningen sÄ mycket som möjligt. Till slut blev Belle frustrerad och nÀstan skrek ut sin vilja:
- ÅÄÄhh kom igen dÄ! Knulla mig!
Pierre ryckte till vid ljudet av hennes röst, men var inte sen att göra som hon ville. I en taktfast rytm började han pumpa allt snabbare och han stötte sin lem lÄngt in i hennes lilla kropp. Rytmen fick Belle och skjutas framÄt för varje stöt, och det gjorde att hon slickade Cornelia i samma takt som Pierre knullade henne. Cornelia skrek högt av njutning, Àlskade att kÀnna Belles mjuka tunga mot sitt innersta. Belle och Pierre stönade tillsammans i en gemensam njutning.
SmÄ svettpÀrlor bildades pÄ Pierres panna. NÀr Cornelia slog upp ögonen sÄg hon detta, och tyckte det var dags för ett byte. Hon drog sig motvilligt undan Belles ivriga tunga och lÀt Pierre lÀgga sig ned pÄ sÀngen. Hon satte sig grensle över hans pÄle och lÀt den lÄngsamt sjunka in i henne. Pierre kÀnde hur hennes mus krampade för varje centimeter och han spÀnde varje muskel i kroppen i en anstrÀngning för att inte komma pÄ en gÄng. Belle satte sig över hans huvud sÄ att hon och Cornelia satt ansikte mot ansikte, och pÄ sÄ sÀtt kom Ät att kyssa varandra och smeka varandras bröst. Belle lÀt sin ena hand sjunka ner och smeka Cornelias klitoris. Under tiden sög Cornelias in Belles ena bröstvÄrta i munnen och hÀvde sig upp och ner över Pierres stÄnd. Hennes fittmuskler sög hans lem och Belle kunde kÀnna Pierres varma stön mot hennes mus. Hans tunga mot hennes klitoris gjorde att hon sakta men sÀkert nÀrmade sig klimax. Hennes kropp började skaka och skÀlva, det mÀrkte bÄda Cornelia och Pierre. Cornelia mjölkade Pierre i en allt snabbare takt samtidigt som Belle fortsatte leka med hennes klitoris mellan fingrarna. VÀlbekanta rysningar spred sig uppifrÄn ryggraden nedÄt skötet pÄ Cornelia och Àven Pierre kom allt nÀrmare toppen. NÄgra sista juck var allt som krÀvdes, sedan sköt Pierre kaskad efter kaskad av het sperma upp i Cornelias fitta, som sekunden efter krampade dÄ hon fick orgasm. Belle öppnade ögonen och dÄ hon sÄg att de bÄda andra just upplevde varsin enorm orgasm, kom Àven hon med en explosionsartad kraft som gjorde att hennes safter rann ner över Pierres ansikte. Hon tog tag i hans huvud bakifrÄn och gnuggade sitt sköte mot hans ansikte tills hennes orgasm ebbat ut.
De tre sjönk ihop pÄ sÀngen. Klockan var mycket och efter en sÄdan hÀr upplevelse var de helt slut. Belle lÄg i mitten och Cornelia och Pierre omfamnade henne och varandra frÄn vardera sida. SÄ kysste de tre varandra god natt och sedan vaggade mÄnens stilla sken in dem i en drömlös sömn.

Cornelia vaknade under natten dÀrpÄ, nÄgot hade vÀckt henne - en dröm om Honom. Belle och Pierre hade lÀmnat henne den morgonen, sÄ nu lÄg hon ensam i sin sÀng och i tankarna hade hon bara Honom. Hon svepte det tunna lakanet kring sin nakna kropp och gick ut i hallen. Hon stÀllde sig vid ett av fönstrena och öppnade det sÄ att en kraftig vindpust svepte in och rufsade om i hennes hÄr. Hon stod dÀr och njöt av utsikten. Betraktade mÄnens blekblÄ glans, korparna som sakta flöt över det nattsvarta himlavalvet. Hon tog ett djupt andetag. Drog ner den friska nattluften i sina lungor och andades sedan ut med en suck.
Plötsligt kom nÄgot nersinglande genom luften, rakt emot henne. Hon kom sig inte för att flytta sig. FöremÄlet landade i ljuspölen framför hennes fötter. En enda röd ros. Vid stjÀlken satt ett kort, fastknutet med ett vitt sidenband. Cornelia öppnade kortet och lÀste orden som nÄgon skrivit med blodrött blÀck:

Du Àr min - till kropp och sjÀl för evig tid
Du ska bli min följeslagare pÄ en resa genom en Àndlös natt
Extas - smÀrta - döden för det mÀnskliga livet - evighet
Kommer du ihÄg?

En glödande kÀnsla vibrerade i hennes ryggrad; hon var iakttagen, hon kunde kÀnna Hans blickar brÀnna mot hennes hud. Var var Han? Hennes Àlskade. Hon slöt ögonen i ett försök att med endast tanken kunna förflytta Honom till sig. DÄ kÀnde hon plötsligt Hans svala andedrÀkt mot sitt hÄr. Han stod bakom henne. De smÄ fjunen i hennes nacke reste sig med en rysning och hon skÀlvde till. Under ett ögonblick spelades deras första möte upp i hennes huvud, som en film. Hon mindes Hans doft, Hans ord, Hans hud och Hans lÀppar.
Cornelia snodde runt och slog upp ögonen. DÀr stod Han. Hade inte förÀndrats alls under de tio Är som passerat. Det var som om han inte Äldrats över huvud taget. Hans skinn var blekt och nÀst intill genomskinligt, likt dimslöjorna utanför fönstret. Hans tjocka, mörka hÄrman var utslÀppt och föll mjukt över hans smala, seniga axlar. Hans fylliga lÀppar sÄg mjukt inbjudande ut och hans vackra ögon sÄg pÄ henne med samma kÀrlek och ömhet som den dÀr gÄngen nÀr hon var ung. Hennes Àlskade bar en mossgrön, skrÀddarsydd sammetskavaj som nÄdde honom till vaderna i Àkta Greve Dracula-stil. Undertill hade han en vit krÄsskjorta och svarta sammetsbyxor. Hennes ögon fylldes av glÀdjetÄrar dÄ hon sjönk in i hans famn och hon grÀt stilla. Han tryckte sina lÀppar mot hennes mörka hÄr och tröstade henne dÀr i nattens timma.
Senare Ätnjöt de en kopp örtte i salongen. Medan de Ät berÀttade han om sitt hem. Ett land bortom skogarna, lÄngt österut, dÀr Europa och Asien möts. Hans slott lÄg uppe i bergen, pÄ en hög bergstopp. SÄ högt upp att örnarna byggde bon nedanför det och den mÀktiga floden som flöt genom ravinen sÄg ut som ett smalt stÄlband. Han pratade och pratade. Hon lÀppjade pÄ sitt te och lyssnade. Det lÀt som en romantisk och sÀllsam plats...
Medan han pratade lade hon mÀrke till att han sÀllan visade tÀnderna nÀr han log. Det var hon glad för. TÀnderna var inte det vackraste hos honom. Vore de vackra skulle hans utseende vara nÀra nog perfekt. Hans framtÀnder var smÄ, svagt inÄtböjda och hade vassa, lite sÄgtandade kanter. HörntÀnderna pÄ ömse sidor var stora och underligt formade; spetsiga, nÀstan koniska. Till fÀrgen var de pÀrlvita och halvgenomskinliga. Hon skymtade dem innan hans fylliga lÀppar dolde dem igen. De verkade höra hemma hos en annan sorts varelse...
Redan för tio Är sedan hade hon förstÄtt att mannen inte var som andra. Dels var det hans tÀnder och mystiska skönhet, dels var det hans förmÄga att kunna dyka upp ur tomma intet. Han var en vampyr, det hade hon listat ut. Han hade bitit henne i halsen dÄ de Àlskade och hon hade upplevt en intimitet och nÀrhet bortom alla vÀrldar.
Efter maten bar han henne upp till sÀngkammaren pÄ vindsvÄningen. Hans armar var starka och han mÀrkte knappt hennes tyngd nÀr han höll henne tÀtt intill sig. Cornelia slog armarna om hans hals och lutade sitt huvud mot hans axel. LÀt sig bÀras uppför trapporna tills de nÄdde hennes rum dÀr han lade ner henne pÄ den mjuka sÀngen. Sedan gick han runt i rummet och placerade ut tÀnda stearinljus sÄ att ett svagt eldsken skapade mjuka skuggor i rummet. Han sÄg ner pÄ sin kÀrlek, denna nattliga skönhet. Han tog av sig sin kavaj och sin skjorta, hon smekte hans kropp med blicken. Hans kropp var stark och vacker, senig och manlig - hennes. Han tog av sig Àven byxorna och stod nu naken vid sÀngkanten. Cornelia kÀnde hur hela hennes kropp vibrerade vid Äsynen av sin Àlskade.
Mannen slog sig ner vid hennes sida. Han var sjÀlvsÀker men samtidigt osÀker efter sÄ hÀr mÄnga Är. Hans försiktiga fingrar mot hennes bröst var lika prövande som en svag bris. Cornelia iakttog de ytliga blÄ venerna i hans bleka hals och hörde hans andhÀmtning bli snabbare. Passionen stegrades inom henne, hon reste sig upp i sittande stÀllning och kysste hans fullmogna lÀppar. Han stönade, slog armarna runt henne och besvarade hennes kyssar. Han sÀnkte sig ner över henne och sÀrade pÄ benen som för att vÀlkomna honom hem. Hon kunde kÀnna hans styvhet mot sitt lÄr och tryckte sitt underliv mot hans.
Med sitt kÀnsliga luktsinne kunde vampyren uppfatta kvinnans söta könsdoft. Han letade sig nerÄt och söp in hennes underbara dofter. Som han hade lÀngtat efter henne. Nu var hon mogen, som ett gyllengult plommon pÄ sensommaren. Nu skulle hon inviga henne i evigheten och alltet. Han lÀt sin tunga rita ett osynligt streck frÄn hennes mus upp till klitoris, fortsatte upp över naveln, magen och bröstet tills hans nÄdde hennes mun. De kysstes och hon öppnade sig sjÀlv för honom, lÀt hans manlighet möta hennes kvinnlighet. Han nÄdde hennes innersta och de stönade tyst. Hennes naglar rev huden pÄ hans axlar, mannen flÀmtade till av smÀrta och njutning. Eggades av smÀrtan och njöt av att kÀnna hennes mjukhet omsluta honom.
DÄ mannen böjde pÄ nacken och kysste hennes hals slog Cornelias hjÀrta lite snabbare. Hon kom ihÄg den njutning hon upplevt dÄ han bitit henne, ville uppleva det igen. Hon strÀckte pÄ halsen för att han skulle kunna komma Ät och kÀnde först bara smÀrta dÄ hans vassa hörntÀnder borrade sig igenom huden pÄ hennes hals. Hon ryckte till men smÀrtan övergick snart i njutning dÄ blodet forsade ur henne. Sist hade han bara lÄtit det rinna, den hÀr gÄngen drack han frÄn henne. Cornelia accepterade det och njöt av att kÀnna hur han sög i sig hennes blod. Snart slutade det blöda och mannen Àlskade henne i en allt snabbare takt. Cornelia mötte hans stötar och kÀrleken fÄngade upp dem pÄ orgasmens vÄg. De nÄdde höjder de aldrig nÄtt tidigare, deras gemensamma njutning fick dem att gÄ samman till ett dÄ deras safter blandades.
EfterÄt lÄg de i varandras armar, sida vid sida, och njöt av vÀrmen och kÀrleken. En ren impuls fick Cornelia att resa sig upp. Hon kÀnde ett behov, en lÀngtan efter nÄgot hon aldrig lÀngtat efter tidigare. Blod.
Hon knÀböjde vid sin Àlskades sida, böjde sig över honom och log med sitt förföriskt vackra leende. Hon besatt en kvinnlig sensualitet som var spÀnnande och lockande. Mannen kunde kÀnna den mjuka, skÀlvande kÀnslan av hennes lÀppar mot den kÀnsliga, tunna huden pÄ hans hals. Hon bara vidrörde honom med munnen och stannade upp med sina tvÄ vassa hörntÀnder mot hans hals. Han slöt sina ögon och vÀntade med bultande hjÀrta.
SÄ kÀnde han smÀrtan. De spetsiga tÀnderna stack hÄl pÄ venen i hans hals, borrade sig djupt ner under huden och drack; hon drack frÄn hans hals och i det ögonblicket förenades deras sjÀlar. Hennes lÀppar smakade pÄ honom och fÀrgades blodröda; hon svalde döden och evigheten. Hans kraft strömmade in i hennes kropp, vÀrmde hennes lemmar och virvlade runt i hennes hjÀrna.
Hon drack fÀrdigt och sjönk sedan utmattad, men vÀlbelÄten, ihop bredvid honom. Hennes fylliga lÀppar dröp av blod och han lÀngtade efter att fÄ kyssa henne. Han tryckte sig mot henne, slickade i sig det blod som rann utmed hennes haka och lÀppar och mötte henne sedan i en mjuk kyss. Nu var han hennes, hon var hans. I evigheten levde de tillsammans.