BarfotakÄt - del 2

Omröstning: 6.0/10 (1 röst lagda)

Matilda:
Pirr i magen
Jag Àr klÀdd i svart polotröja, stentvÀttade jeans och tennisskor. Brösten kÀnns svullna och ömmande. Jeansen som Àr helt nya Àr fortfarande stela och trÄngt Ätsittande med mittsömmen skavande i skrevet.
Angelika min bÀnkgranne sitter och synar sina naglar sÄ ingÄende att hon verkar totalt uppslukad och fullstÀndigt omedveten om bilringarna som spÀnner ut under hennes kanariegula t-shirt. Jag stirrar Àcklad pÄ hennes flottiga och rödsvullna fingertoppar, sönderbitna ner till köttet.
Det Àr tjugo minuter innan lunch och klassrummet kÀnns kvalmigt och utanför skiner solen och minutvisaren slÀpar sig fram. Jag lÀgger mig över bÀnken, vilande med huvudet mot min utstrÀckta arm, sneglar bakom i klassrummet.
Fredrika Àr klÀdd i vit t-shirt, scotch-rutig snickebyxeklÀnning, vinröda kalasbyxor och vita Convers.
Hon sitter stirrande ner i matteboken, hÀnderna i knÀt, gungande med kroppen fram och tillbaka med smÄ nÀstan omÀrkliga rörelser. Det Àr smÄ egenheter som det eller hur tungspetsen sticker ut en bit nÀr hon verkar koncentrera sig pÄ nÄt som man lÀgger mÀrke till nÀr man börjar gilla nÄn pÄ det dÀr sÀttet som gör att man blir pirrigt knÀsvag och varm i magen.
Hon tittar upp och hennes blick möter min. Jag vÀnder bort blicken och försöker spela oberörd, sÀtter mig lÄngsamt upp i stolen igen men rödfÀrgen som lyser igenom gÄr det knappast att göra nÄgonting Ät.
Ulrika vÀnder sig om i bÀnken med ungefÀr en halv packe hubba-bubba inkörd i kÀften.
?Vad lam hon Àr.? sÀger hon smackande.
?Vem dÄ??
?Fredrika. Har du mÀrkt hur hon försöker vara med oss, va.? sÀger den som köper kompisar med smink som hon snor frÄn sin morsa.
Jag fÄr bita mig sjÀlv i tungan för att inte sÀga nÄt.
IstÀllet för köttsoppa
Under lunchen lÄser jag in mig pÄ dass utanför bamba, vrider pÄ kranvattnet för fullt och lÄter det rinna medan jag börjar klÀ av mig, hÀnger försiktigt upp klÀderna pÄ dörrhandtaget. Jag sÀtter mig nedsjunken med ryggen lutande mot den uppfÀllda toalettsitsen, sittande nÀstan ner pÄ svanskotan med ena benet hÀngande i knÀvecket över pappershÄllaren, den andra med foten vilande i handfatet, lÄter handen gÄ pÄ autopilot med lÄngsamt roterande rörelser. Jag har hela rasten pÄ mig och hade ÀndÄ inte tÀnkt Àta. Det Àr köttsoppa med ostmacka och jag kan kÀnna den mustigt kvÀljande doften trÀnga Ànda in hit.
Det stegrar sig tills att det Àr nÀra. Jag lÄter benet glider ner frÄn pappershÄllaren med fotsulan som slÄr ner i golvet med en dask och jag fÄr spjÀrna emot för att inte glida ner pÄ golvet men samtidigt fastnar jag med andra foten i handfatet med översidan av foten pressad upp under kranen sÄ att det börjar spruta vatten Ät alla hÄll och kanter tills att golvet Àr nÀstan Àr genomblött och nÀr jag till slut lyckas lirka ur foten Àr det nÀstan pÄ vÀg att ebba ut. Jag hoppar in en bit pÄ toalettsitsen, sÀtter mig framÄtlutad, tar tag med fingrarna under kanten pÄ toalettringen för att inte ramla framstupa och med benen spretande bakÄt och vristerna spÀnda sÄ att översidan av fötterna vidrör det iskalla golvet sÀtter jag igÄng att knipa ihop med lÄren mot kanten pÄ toalettsitsen tills att det nÀstan gör ont.
Den andra rushen till bamba kommer med tjo och tjim och klampande trÀskor. Samtidigt kommer min.
FlÀmtande faller jag ihop med huvudet hÀngande, nÀstan nere vid golvet, armen kramande runt toalettstolens kalla rundade keramik, hÀngande med den andra handens tvÄ yttersta fingrar i ett glidande tag runt tvÀttstÀllskanten.
UngefÀr dÄ fÄr jag kramp och jag menar riktig kramp som om jag fÄtt en stor ryggmÀrgsnÄl instucken i lÄret.
Jag skriker till av smÀrta, ramlar ner frÄn toalettstolen med knÀna i golvet, faller framstupa rakt in i dörren med en duns och fÄr nÀstan med mig en snusbobba med min uppvrÀngda överlÀpp i bara farten nÀr jag med gnisslande handflator glider ner lÀngs dörren tills att jag ligger raklÄng pÄ det kalla vÄta klinkergolvet. Jag ligger och vrider mig i smÀrtor i sÀkert fem minuter innan det slÀpper helt och under den tiden hinner det knacka tvÄ gÄnger pÄ dörren och dras i handtaget lika mÄnga gÄnger tills att mina klÀder ramlar ner i en hög pÄ det genomvÄta golvet.
PÄ skakiga ben som pÄ en nyfödd kalv hÀver jag mig sakta upp, stirrar in i min spegelbild, mina rödsvullna ögon och tÄrrÀndade kinder, den halvöppna munnen med underlÀppen slapp och salivglÀnsande.
I simhallen
Doften av klor Àr kvÀljande. Det kokar i bassÀngen av huvuden som guppar omkring, armar och ben som sprattlar.
Jag sitter pÄ simbassÀngskanten och dinglar med benen ner i vattnet, försöker fÄ det att se ut som om jag faktiskt har för avsikt att hoppa i.
Efter ett tag nÀr fröken DÀngrot verkar ha tankarna pÄ annat hÄll Àn pÄ min simtrÀning sÄ passar jag pÄ att smyga bort till barnens simbassÀng och glida ner i det ljumma vattnet. Fredrika stÄr en bit bort i svart baddrÀkt. Hon stÄr med armarna i kors och ser ut över bassÀngen och blir nÀstan nerknuffad nÀr tvÄ pojkar skrikande slÀnger sig ner i bassÀngen.
Jag lÄter blicken vandra lÀngs hennes svala fuktiga kropp, den knottrande huden pÄ hennes bara rygg, lÀngs dom lÄnga spensliga benen, ner till det svarta gummibandet runt vristen med sin gröna nyckel.
Hon kliver upp pÄ podiet, lÄter tvÄ fingrar glida in under linningen mellan stjÀrthalvorna, drar ut och slÀpper med ett snÀpp, dyker graciöst ner i klorblandningen.
Jag lutar huvudet tillbaka, lÄter det strila ner lÀngs benet i en kroppsvarm underström av urin.
Ensam hemma
Morsan och Frippesnubben Àr bortbjudna pÄ nÄn fest och jag blir ensam hemma. Utanför blÄser det. Starka, stötvisa kastvindar, ibland tillsammans med regn som slÄr mot husfasaden sÄ att fönsterkarmarna knakar i fogarna.
Jag stÄr vid köksfönstret och ser dom Äka ivÀg och vÀntar nÄgra minuter till, bara för sÀkerhets skull innan jag slÀcker ner, lÀmnar bara lamporna pÄ i hallen och TV: n, pulserande frÄn vardagsrummet. Jag sÀtter pÄ Britney halvhögt pÄ CD-spelaren, spatserar smÄdansande omkring i lÀgenheten, börjar knÀppa upp knapparna pÄ blusen, dansar in morsans sovrum stÀller mig i dubbelsÀngen framför garderobsspegeln, försöker göra dansrutinerna ur ?Born To Make You Happy? samtidigt som jag klÀr av mig men det funkar inte speciellt bra nÀr man stÄr och trampar med fötterna i en resÄrmadrass och i ett försök att skicka ivÀg trosorna med nÄn slags bakutspark sÄ tappar jag balansen och hÄller nÀstan pÄ att braka in i morsans sminkbord.
NÀr lÄten tar slut, slÀcker jag ner igen, hoppar upp pÄ fönsterbrÀdet, sÀtter mig med ena benet uppdraget, vilande med knÀet mot det fuktiga och skallrande fönsterglaset, det andra raklÄngt lÀngs med det iskalla marmorblocket, letar tvÄngsmÀssigt efter konturerna av fossil med fingertopparna.
I det kalla ljuset frÄn en nÀstan full mÄne Àr min hud kritblek och draget frÄn fönsterkarmen fÄr huden att knottra sig och vÄrtorna att styvna, letar sig upp lÀngs springans som en ilning. Jag sitter dÀr ett tag och betraktar den ödsliga gÄrden, lyssnar till vinden, hur det slÄr mot flaggstÄngen. Mörka moln driver ljudlöst över himlen.
Rastlösheten tar överhanden. Jag hoppar ner och slÀngar mig ner i mammas sÀng, rullar runt ett varv och fortsÀtter i en och samma rörelse in i köket, öppnar kylskÄpet med ett ryck, stÄr ett tag vinglande pÄ en fot, klÀngande med armarna ovanpÄ kylskÄpsdörren och stöter med underlivet mot kylskÄpsdörren. Jag rafsar till slut Ät mig en orange förpackning med morötter, river upp plasten, tar en morot och sköljer av den snabbt i ljummet vatten. Sen tar jag och spritsar ut en stor klick av morsan handkrÀm i handflatan, tar och smetar in det mellan skinkorna och försöker peta in sÄ mycket det gÄr med lÄng och pekfinger upp i bajan. Jag stÀller mig bredbent och framÄtlutad över diskbÀnken, tar moroten med bÄda hÀnderna och lÄter den sakta glida upp i bajan Ànda tills att tjockÀndan sticker ut nÄn centimeter, smetar klatschande ut överflödet av krÀmen över lÄr och skinkor. Jag spatserar runt ett tag med den lÀtt vÀrkande kÀnslan i bajan och blasten kittlande mellan skinkorna, ibland med överdrivna höftrörelser som gör sÄ att det skaver sÄ dÀr extra skönt tills att jag tröttnar pÄ det. Jag slutar knipa i ihop med skinkorna och moroten glider ur halvvÀgs av sig sjÀlv, hÀnger och dinglar dÀr ett tag innan den kletig dimper ner med en duns pÄ vardagsrummets heltÀckningsmatta.
Jag glider ner i soffan, strÀcker ut benen med hÀlarna som slÄr med en skallrande duns ner i glasbordet. Det svarta lÀdret kÀnns svalt och klibbar mot min nakna hud. Jag kör upp volymen pÄ TV:n, kÀkar mjuka chips frÄn förrgÄr eller nÄt medans tröttsamma hip-hop-videosar flimrar förbi, svarta killar med guldtÀnder, svarta tjejer med bajor stora som ladgÄrdsvÀggar.
Av ren vana eller kanske av tristess letar sig fingrarna ner men jag blir tvungen att sluta nÀr det börjar svider runt pisshÄlet av sÀltan frÄn mina flottiga fingrar.
Jag tar istÀllet skÄlen med popcorn, kryper ner och lÀgger mig nÄn meter framför TV:n, hÀller ut stor hög av popcornen pÄ heltÀckningsmattan framför mig och fÄngar upp dom ett och ett med tungspetsen. NÀr jag strÀcker mig efter fjÀrrkontrollen fÄr jag i bara farten med mig den tomma pÄsen med ostbÄgar dÀr jag rÄkade dumpa moroten.
?Here I go again.? sÀger jag till mig sjÀlv och tycker att jag Àr sÄ dÀr lagom kvick.
Det blir en utdragen och tröttsam historia och efterÄt blir jag sÄ trött och dÄsig att jag inte ens orkar ta mig till sÀngen utan slocknar dÀr pÄ golvet. Jag vaknar nÄn gÄng vid tvÄtiden pÄ natten med en krampaktig vÀrk i bajan, helt förvirrad och fullt med söndersmulade popcorn fastklistrade över halva ansiktet
Sömndrucken irrar jag omkring och samlar ihop mina klÀder, försöker snygga till det nÄgorlunda innan dom kommer hem och nÀr jag precis Àr klar hör jag nyckeln i ytterdörren.
SittbesvÀr
Sköterskan som pÄ ett spöklikt sÀtt pÄminner om min mamma sÀger Ät mig att vÀnta, att doktorn snart kommer. Rummet Àr vitt sterilt och rÄkallt, full med groteska planscher av kroppar i genomskÀrning. Jag sÀtter mig ner försiktig med tyngden pÄ ena skinkan eftersom jag Àr rÀdd att det skall blöda igenom, stirrande ner i golvet. Plötsligt öppnas dörren och det Àr lÀkaren med fladdrande vit rock. Jag reser mig upp snabbt.
"Jag förstÄr att du blöder nÀr du gÄr pÄ toaletten."
Han lÄter mig inte hinna svara.
"Mycket?"
"Lite grann." piper jag fram.
"Ta av dig..." sÀger han monotont, "... och sen sÀtter du dig upp hÀr." nickar bort mot britsen, tittar ner i sina papper och dÀr det, om det Àr min journal sÀkert stÄr om cykelolyckan förra Äret.
Jag gör som han sÀger börjar knÀppa upp klÀnningen, glider ur den och lÀgger den prydligt hopvikt pÄ stolen bredvid mig. Han tittar upp frÄn journalen under ett par fyrkantiga lÀsglasögon. "Resten ocksÄ." kommenderar han.
Med en viss tvekan börjar jag med lÄngsamma rörelser att ta av mig undertröjan, sen underbyxorna och lÄter pappershanddukarna vara kvar i trosan dÀr blodet har börjat levra sig i en stor rostbrun flÀck.
Jag stÄr naken, huttrande. LÀkaren stÄr med ryggen till fortfarande lÀsande i min journal eller vad det nu Àr. Försiktigt med hÀnderna korsade framför mig trippar jag bort till britsen.
Han ger mig en snabb blick. "LÀgg dig pÄ mage."
Jag hÀver mig upp pÄ britsen, lÀgger mig med klumpiga rörelser raklÄng pÄ det gröna frasande krÀppappret som kÀnns strÀvt och obehagligt.
Jag hör det snÀppande ljudet av gummihandskar.
Jag lyfter upp huvudet och hinner se hur han tar plockar upp en pennlampa ur bröstfickan som han stoppar i munnen innan hans silvergrÄa kalufs försvinner ner mellan mina ben. Gummifingrar sÀrar pÄ mina skinkor.
"Hur gick det hÀr till?"
Jag vet först inte vad jag skall sÀga, men till slut piper jag fram.
"Jag lekte."
Han Àr tyst ett tag, sen sÀger han "Var det nÄgon mer som lekte?"
"Nej.?
?Du fÄr ta och vÀnda pÄ dig.?
Jag tittar upp, "VÀnd dig om pÄ rygg? upprepar han. Jag gör som han sÀger och vÀnder runt pÄ britsen med stelfruset klumpiga rörelser.
"Kan komma en bit lÀngre ner."
Jag Älar mig ner pÄ britsen. Han tar tag i mina fotleder, böjer upp benen med kallt mekaniska rörelse tar tag om mina knÀn och bÀnder isÀr dom. Jag vÀnder upp blicken, stirrande pÄ flÀck i taket. Hans fingrar Àr i bajan igen och av nÄgon anledning som jag inte förstÄr Àr dom plötsligt ocksÄ i springan, petar med ett lÀtt tryck med ett eller tvÄ fingrar i rosetten.
Han sÀtter sig bredvid mig pÄ britsen, tar av sig handskarna med var sitt smack, lÀgger handen pÄ mitt knÀ och sÀger, nu med en vÀnligare ton "Brukar du leka dom hÀr lekarna ofta?"
Hans andedrÀkt luktar munvatten.
"Ibland? fast inte som nu." svarar jag med blicken nÄnstans i golvet.
"Vad var det du lekte med?"
"En borste." vilket lÄter bra mycket bÀttre Àn att jag stoppar upp rotfrukter dÀr.
"En borste?"
"Skaftet." förtydligar jag.
"Hur gammal Àr du."
"Tretton och ett halvt."
"Det dÀr sista halvÄret Àr viktigt va." sÀger han och ler.
"Jaa." sÀger jag och kÀnner mig som en ynklig skitunge.
"Okej." sÀger han och klappar mig pÄ insidan av lÄret, reser sig och försvinner in i rummet intill.
Jag ligger kvar och efter fem minuter kommer han tillbaka, nu tillsamman med nÄn annan kvinnlig doktor. Samma sak igen, fingrar som rör mig i bajan, sen i rosetten. Lika snabbt som dom kom in, försvinner dom ut igen. Jag kan höra dom prata frÄn rummet intill eftersom svÀngdörren inte riktigt vill gÄ igen utan stÄr och slÄr pÄ halv gavel.
"...patienten blev hitskickad av skolsköterskan efter att ha klagat pÄ blödningar i samband med tarmtömning. Patienten har delgivit att blödningen uppstod i samband av penetrering i rectum av ett föremÄl. Skadan Àr efter undersökning av ringa karaktÀr, en ytlig förslitning i den yttre delen av ringmuskeln och blödningen kommer med största sannolikhet att upphöra av sig sjÀlv. Patienten hÀvdar att denna sjÀlv har Äsamkat skadan i samband med lek av sexuell karaktÀr. Patienten ger trots sin ringa Älder ett moget intryck och jag bedömer dennes utsaga om att denna Àgnat sig Ät sexuell experimentlusta i samband onani som trovÀrdig, frÀmst med tanke pÄ patienten lÄngt skridna pubertala utveckling och att efter undersökning konstaterat att mödomshinnan Àr intakt. Patienten har dÀrtill inga blÄmÀrken eller annan blodsutgjutelse Àn den intrÀffade, annat Àn det som kan uppstÄ i samband med normal lek??
Dom kommer in igen bara för att direkt försvinna ut i korridoren. Mellan mina spretande ben ser jag dom försvinna ut genom svÀngdörren med fladdrande vita rockar. Jag ligger kvar tills sköterskan kommer in igen och sÀger att jag kan ta pÄ mig igen. Jag reser mig upp pÄ britsen.
Hon ger mig en gul lapp.
"Det hÀr Àr en salva som du skall ta innan du gÄr och lÀgger dig. Om det uppstÄr smÀrta eller om blödningarna skulle bli vÀrre kan du höra av dig till distriktsköterskan."
Hon ger mig receptet. Doktorns handstil Àr olÀslig med lÄng spretig handstil.

Ögonblick
Vad jag Àn hade tÀnkt sÀga dÀr pÄ bron innan lÄngtradaren körde förbi, förmodligen nÄn dum ursÀkt typ, att jag trodde att det var nÄgon annans hand eller nÄgot annat lika dumt sÄ kommer jag av mig totalt i samma stund som jag stirrar in i hennes klarblÄ ögon och nÀr hon stÄr dÀr med hennes hÄr böljande i vinddraget och med hÄrslingan som fastnar i hennes mungipa Àr hon i det ögonblicket det vackraste jag sett och mest av allt hade jag velat kyssa henne direkt dÀr pÄ bron och allt hade varit perfekt.