Anna - en sexslav

Omröstning: 9.0/10 (3 röster lagda)

DÄ Anna praktiskt taget bara levde för att göra det mesta och det bÀsta för att behaga sin pojkvÀn, Lars, brukade hon vanligtvis inte tveka mer ett ögonblick sedan han bett henne om nÄgot - men den hÀr dagen (strax efter att hon tagit en lÄng och varm dusch, sekunderna efter att hon klivit in i sovrummet) nÀr han sagt Ät henne att ta pÄ sin allra kortaste kjol, dÄ kÀndes det som att hon inte kunde lÄta bli att reagera.
"Det Àr nÀstan 15 minusgrader utomhus", sa hon och vÀnde sig om efter att ha tittat pÄ termometern vid fönstret, hon drog Ät badlakanet runt sin nakna kropp, varefter hon satte armarna i kors över bröstet "jag kommer frysa hÀcken av mig!"
"Inte alls", sa Lars lugnt, "du har ju bara en kort promenad fram till bilen - föresten passar du bÀst i kjol."
"SnÀlla, Lars", försökte hon.
"Anna", började han och reste sig upp frÄn sÀngen, gick fram till henne, satte hÀnderna pÄ hennes bara axlar och sÄg allvarligt pÄ henne "jag Àr fortfarande pÄ ett gott humör, men om du inte gör exakt som jag sÀger vet du mycket vÀl hur det gÄr, eller hur?"
"J-ja", svarade hon och lÀt blicken sjunka ned mot golvet, "förlÄt..."
"Titta pĂ„ mig!" röt han och genast mötte hon hans hĂ„rda blick. Hon började fĂ„ tĂ„rar i ögonen. "Mitt ord ÄR lag, inte sant?" fortsatte han sĂ€ga, nu med en viskning.
"Mhm", svarade hon och nickade försiktigt, en tÄr rann nedför hennes kind.
"SÄja, grÄt inte nu. Bara gör som jag sÀger, ok?"
Han satte hÀnderna bakom hennes huvud och böjde det framÄt, han kysste hennes panna och dÀrefter lÀmnade han henne. Hon stod orörlig för ett par sekunder, kunde redan kÀnna hur vÄt hon blivit mellan benen...
***
NÀr hon steg in i köket var hon klÀdd i en Ätsittande, vit blus, liksom en mycket kort kjol som strÀckte sig ned till halva hennes vÀlformade lÄr. Lars satt vid bordet och lÀste tidningen, men gav henne bara en snabb blick - sedan tycktes han inte alls lÀgga mÀrke till henne.
Anna stÀllde sig för att bre en smörgÄs, plötsligt kÀnde hon en hand pÄ sin stjÀrt, och hon hoppade till av ren förskrÀckelse. Lars hade tydligen genast tappat intresset för annonserna och smekte nu hennes rumpa - sedan lÀt han handen glida ned en bit, kÀnde pÄ baksidan av hennes nakna lÄr, innan han lÀt handen föras upp under hennes kjol. Han smekte den ena av hennes vÀlrundade skinkor .
"Varför har du inga trosor pÄ dig?" frÄgade han plötsligt.
"D-dÀrför att du sagt Ät mig att inte göra det."
"Du har ju en kort, jĂ€vla kjol pĂ„ dig," röt han, "tĂ€nk om du böjer dig ned för att plocka upp nĂ„got frĂ„n golvet nĂ€r du Ă€r pĂ„ jobbet. Du kommer ju visa din helrakade fitta för ALLA din kollegor! Är du verkligen det du vill? Du tillhör mig, och ingen annan! Bara JAG fĂ„r njuta av synen av din fitta, har du inte förstĂ„tt det Ă€n?"
"Jo..."
"Ljug inte för mig - jag trodde verkligen att du förstod det vid det hÀr laget - Anna, jag Àr vÀldigt besviken pÄ dig."
"Jag kan gÀrna gÄ och sÀtta pÄ mig ett par tro-"
"Nej", avbröt han, "om du nu sÄ gÀrna vill bete dig som en hora, lÄt för all del inte mig stoppa dig, men du förstÄr vÀl hur arg du fÄr mig att bli nÀr du gÄng pÄ gÄng trotsar mig med antingen det ena eller det andra!"
Anna visste att Lars var nÀra att bli riktigt förbannad. "SnÀlla - jag lovar att göra precis som du vill. Vadsomhelst."
"Som att jag inte redan visste det", sa han föraktfullt, "undrar just vem - eller vad - du skulle sÀra pÄ benen för just nu om inte jag inte fanns i ditt liv."
Med det plockade han Äter upp tidningen och började lÀsa. I nÀstan fem minuter stod hon kvar, utan att sÀga ett ord - sedan tittade hon pÄ klockan och upptÀckte att hon redan var pÄ god vÀg att bli ordentligt försenad till jobbet om hon inte skyndade sig. Hon vÀnde sig om och smÄsprang ut frÄn köket, ut till hallen och började leta efter sin jacka.
"Vart fan tror du att du ska ta vÀgen?" hördes plötsligt en mycket vÀlbekant röst bakom henne.
"Till jobbet", sa hon irriterat, utan att riktigt tÀnka sig för, "om min chef..."
"Din chef bestÀmmer inte över dig, eller hur?"
"Nej, men..."
"Jag minns inte ens att jag sagt Ät dig att du fÄr gÄ Àn", sa han och greppade tag i hennes ena arm. "Du kan lita pÄ mig nÀr jag sÀger att du verkligen kommer för sent till jobbet - och med tanke pÄ hur du hittills har uppfört dig, ska du vara glad om du ens kommer dit i överhuvudtaget. SÄna som du behöver verkligen lÀra sig en lÀxa!"
Med det vÀnde han sig om, fortfarande med hennes arm i sin hand och han drog henne med sig hela vÀgen in till vardagsrummet dÀr han tvingade henne att stÀlla sig ned pÄ knÀ pÄ sidan av bordet framför soffan. Halva hennes kropp vilade mot det relativt lÄga bordet. Hon kunde kÀnna hur tÄrarna Äterigen sakta började rinna nedför hennes kinder.
Lars drog genast upp hennes kjol, blottade hennes fasta rumpa för sig sjÀlv och det tomma rummet. "Bara för att jag fortfarande Àr pÄ ett ganska gott humör, fÄr du lov att vÀlja", sa han, "men vÀlj nÄgot NU!"
"Linjalen!" utropade hon snabbt. Hon hade fortfarande litet svÄrt att sitta ned sedan han anvÀnt den svarta lÀderpiskan pÄ henne för nÄgon dag sedan - som tur var anvÀnde den bara nÀr han var riktigt, riktigt arg pÄ henne. Nu var hon verkligt tacksam över att hon fÄtt chansen att vÀlja.
Hon hade knappt hunnit tÀnka nÄgot mer förrÀn hon kÀnde det första slaget av den stora, vita plastlinjalen över sina skinkor. "Ahhh!" var allt hon fick fram. SmÀrtan var mycket vÀrre Àn hon vÀntat sig, han mÄste ha slagit henne mycket hÄrdare Àn vanligt.
"Börja rÀkna", sa han, innan nÀsta slag kom, Àven detta nÀstan lika ovÀntat som det första."
"Aj..." sa hon och gjorde en olustig grimas, "tvÄ..."
SMACK!
"Tre..."
Hon rÀknade till mer Àn 40 slag, och nÀr de kommit upp till nÀstan precis 50, lade han ifrÄn sig linjalen pÄ bordet. Hon snyftade tyst för sig sjÀlv, hennes skinkor brÀnde som eld och hade utan tvekan förlorat sin vanliga nyans - istÀllet mÄste de ha varit alldeles röda. Hon skulle ha skrikit ut sin all smÀrta, om hon inte varit alldeles utmattad.
Plötsligt kÀnde hon Lars' kuk mot sin ömmande rumpa, precis mellan hennes ömma skinkor vilade plötsligt hans stora, hÄrda ollon och hon visste vad som vÀntade - hon önskade att det inte var sÄ...
"Lars", kved hon, "jag klarar det inte..."
"Vem bryr sig?" sa han, och i nĂ€sta ögonblick började han pressa kuken mot hennes trĂ„nga anus. Även om det inte var den mest behagliga upplevelse, kĂ€nde hon en viss tacksamhet över att han tydligen lĂ„tit smörja in sin kuk i glidmedel, innan han börjat trĂ€nga in i henne. Det gjorde fortfarande jĂ€vligt ont (!) men hans kuk glid in utan större problem - Ă€nda in till roten - och glidmedlet kĂ€ndes ovanligt kallt och skönt för henne.
Sedan drog han sig nÀstan Ànda ur, men för att genast dÀrefter köra in kuken igen, och han började knulla henne som om det gÀllde livet. Hon försökte Äterigen att skrika, men smÀrtan var henne övermÀktig. Ett ögonblick trodde hon att hon skulle svimma.
Efter en stund satte han sin ena hand pÄ hennes axel. "Nu kommer jag, din förbannade slyna!" Anna hörde hans röst mycket vÀl, ÀndÄ lÀt den avlÀgsen. Plötsligt stönade han till, och i samma ögonblick kÀnde hon hur den första, strÄlen av hans sperma fylla hennes inre, tÀtt följd av flera, nÀstan lika stora sprut - men som sedan blev allt mindre.
Hon flÀmtade utmattat dÀr hon fortfarande halvlÄg över soffbordet - och strax dÀrefter drog han sig ur.
"Du fÄr koncentrera dig nu", sa han med ett flin, "försök att hÄlla kvar sperman, annars kanske dina kollegor börjar undra över en stor, blöt flÀck pÄ baksidan av din kjol. Du fÄr lov att ta reda det sen, bara efter att du anlÀnt till kontoret."
Anna reste sig försiktigt upp. "Tack..." sa hon svagt.
"Vi syns ikvÀll, dÄ..." sa han och gav henne en lÀtt kyss pÄ kinden, innan han vÀnde sig om och lÀmnade rummet. Strax dÀrefter hördes badrumsdörren slÄ igen.
Anna gjorde sitt bĂ€sta för att börja gĂ„ framĂ„t, trots att hela hennes bak gjorde fruktansvĂ€rt ont, sĂ€rskilt som hon var tvungen att hĂ„lla inne den kletiga satsen inuti sig. ÄndĂ„ kom hon ganska snart fram till spegeln ute i hallen. Hon sĂ„g inte alltför förfĂ€rlig ut, Ă€ven om hon inte sĂ„g ut att ha sovit nĂ„got i natt. Hon torkade bort det mesta av tĂ„rarna, rĂ€ttade till kjolen, liksom sin blus - varefter hon passade pĂ„ att studera sig sjĂ€lv Ă„terigen.
Hon log ett brett leende - hon var verkligen glad över att ha hittat en sÄn omtÀnksam kille som Lars - förmodligen skulle hon vara tvungen att leka litet med sig sjÀlv, dÀr nere - hennes fitta var vÄtare Àn nÄgonsin - och hon lÀngtade redan tills ikvÀll...
Slut